En arbetsgivare vägrade anställa en kvinna efter att hon fått missfall.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/fick-inget-jobb-efter-missfall

Det framgår att:

"bonden inte ville anställa någon som ville ha barn — det skulle bli dyrt och besvärligt att hitta en ersättare när hon skulle vara föräldraledig."

Eftersom arbetsgivaren bröt mot föräldraledighetslagen och könsdiskriminerade kvinnan tvingas han betala 30.000 kr i ersättning till henne.

Kvinnor tar ut ca 80% av föräldraledigheten, det är tydligt att det leder till diskriminering  från arbetsgivarhåll.

Delegationen för jämställdhet i högskolan lämnar sitt betänkande.

http://www.dn.se/debatt/belona-universitet-som-forbattrar-jamstalldheten

Fortfarande, år 2011, är andelen kvinnor bland professorerna endast 20 procent. Fortfarande är 69 procent av landets dekaner män. Fortfarande är huvuddelen av grundutbildningarna starkt könssegregerade. Fortfarande får kvinnliga forskare endast en bråkdel av medlen inom de stora statliga satsningarna på starka forskningsmiljöer; tecknen är många på att kvinnor här missgynnas systematiskt.

Vår slutsats är att det finns stora brister i arbetet för jämställdhet i högskolan. De insatser som gjorts har inte gett önskvärda resultat. Visst har utvecklingen gått framåt. Men det går för långsamt. Arbetet måste nu ges en mer strukturell och långsiktig inriktning.

Lärosätena måste själva utveckla olika delar av verksamheten i en riktning som främjar jämställdhet. Det gäller till exempel studentrekrytering, studentinflytande, högskolepedagogisk verksamhet samt ledarskap och kompetensförsörjning. Allt detta är inte minst viktigt för att effektivt motverka könsbundna utbildningsval.

Bland annat förslås:

•En jämställdhetsbonus på 50 miljoner kronor per år bör införas. Bonusen bör utgå till lärosäten där jämställdheten bedöms vara särskilt god eller ha förbättrats påtagligt.

•Forskningsråden och Vinnova bör få i uppdrag att se över processen för fördelning av medel för excellenssatsningar och motsvarande ur ett jämställdhetsperspektiv

Trots att gått över 110 år sedan första kvinnliga professorn tillträdde, så är det alltså fortfarande mycket ojämställd på professorsnivån.

Trots att det sedan 70-talet har skett en utjämning mellan könen på studentnivå; att den tidigare mansdominansen  bröts, numera till kvinnors fördel, så avspeglas detta inte i högskolans maktstruktur, detta trots att det alltså gått mer än 30 år.

Gamla värderingar och mönster sitter i väggarna och måste synliggöras och problematiseras för att kunna åtgärdas.

Bra att så sker.

Det är dubbelt så svårt för kvinnor som för män att få en arbetssjukdom godkänd av Försäkringskassan, visar nya årssiffror för 2010. Ändå reformerades arbetsskadeförsäkringen med målet att fler kvinnor skulle få sina arbetsrelaterade skador godkända.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dubbelt-ojamlikt-vid-arbetssjukdomar_5876687.svd

Attityderna gentemot kvinnor  och män är olika vad avser hur de bemöts och hur svårt de har att få arbetsrelaterade besvär klassade som arbetsskador. Kvinnor och män tycks drabbas av olika långvariga besvär. Tyvärr påverkar det bedömningarna negativt för kvinnor.

 Ska det bli förändring måste Försäkringskassans attityd förändras och det sker inte över en natt, säger Svend Erik Mathiassen, belastningsskadeforskare

Delegationen för jämställdhet har kommit med ett slutbetänkande och ordförande skriver en debattartikel i SvD.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/konsroller-begransning-i-skolan_5854201.svd

Från debattartikeln:

Vår granskning visar att flickor och pojkar i den svenska skolan inte får lika förutsättningar att lära sig och trivas i skolan. Pojkar presterar sämre än flickor i skolan, flickor mår sämre än pojkar, flickor utsätts oftare för trakasserier och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller.

Ända sedan 1960-talet har Skollagen innehållit bestämmelser om att skolan ska motverka traditionella könsroller. Samhället, skolan, arbetsmarknaden och den högre utbildningen har förändrats genomgripande sedan 1960-talet.

Detsamma mönster, att flickor presterar bättre än pojkar, går igen i alla OECD-länder.

Så det är inget som är specifikt för Sverige.

Forskningen talar om en antipluggkultur men också om vikten av att lärare, kamrater och föräldrar förväntar sig att både pojkar och flickor ska anstränga sig och lära sig mycket i skolan.

Ingen tjänar på denna ojämställdhet, flickor stressas och trakasseras, pojkar får sämre utbildning.

Därför är det bra att man sätter strålkastarna på denna problematik.

För flickors hälsa  och rätt att slippa kränkas.

För pojkars rätt att få plugga utan att känna sig utanför normen.

Jämställdhet gynnar, som alltid, båda könen.

I 80 av 290 kommuner är andelen kvinnor mindre än fyra av tio ledamöter.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/fortfarande-flest-manliga-kommunpolitiker

Allra sämst är den kvinnliga representationen i Mullsjö i Jönköpings län. Här är de manliga ledamöterna i majoritet med 71,4 procent.

Tidigare har det uppmärksammats att andelen kvinnliga ledamöter i riksdagen har minskat för första gången efter årets val.

Man bör alltså även uppmärksamma den ännu mer sneda könsfördelningen på kommunal nivå.

Hur det ser ut i kommunala bolag har bl a SVT:s Uppdrag Granskning gjort ett reportage om förra året.

http://svt.se/2.22620/1.1947348/kvinnor_negligeras_i_kommunala_bolag?lid=senasteNytt_1765014

"I 32 av landets kommuner finns inte en enda kvinna i bolagsstyrelserna. Det visar en undersökning som Uppdrag granskning gjort.Mansdominansen förklaras ofta med att det är svårt att hitta kvinnor som vill ta på sig uppdrag. Nu visar det sig dock att det i samtliga granskade kommuner finns kvinnor som inte tillfrågats."

Den representativa jämställdheten behöver blir bättre på alla nivåer.

Det har betydelse för vilka frågor som anses viktiga och som ska stå på den politiska dagordningen; hur det satsas i kommunerna, vilka verksamheter som prioriteras och vilka som anses mindre viktiga eller rentav inte ha något intresse alls.

Det gäller tex trafikplanering, satsning på kollektivtrafik, cykelbanor, övergångställen,  barn och äldreomsorg, satsning på ungas hälsa, hur man uppmärksammar tryggheten: dvs  vems perspektiv som ska råda när vår inre och yttre värld ska definieras.

Män gynnas på arbetsmarknaden av  konjunkturuppgången då det framför allt är inom de traditionella mansdominerade branscherna där jobben har kommit.  Och det ser ut att fortsätta på samma sätt både i år och nästa år.

http://www.dn.se/ekonomi/man-jobbar-mer-an-kvinnor

Idag skiljer över 5 procentenheter mellan andelen sysselsatta män och kvinnor. Det motsvarar nästan 230.000 fler män än kvinnor som har ett jobb.

-Så stort har inte gapet varit de senaste 20 åren, säger Lena Liljebäck, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

Det här påverkar också framtiden för kvinnor då pensionen blir lägre.

I Sverige är arbetsmarknaden generellt extremt könssegregerad vilket inte är en önskvärd situation.

För att kvinnor också ska få ta del i uppgången på arbetsmarknaden, måste det erbjudas möjlighet med utbildningsinsatser för kvinnor och att  kvinnor i större utsträcknng kan söka och erbjudas arbete inom traditionellt mansdominerade branscher som industri och bygg.

Från inlägget "Stora skillnader mellan kvinnor och män genom livet" ( Kategori Genus, publicerat 22 okt)

70% jobbar i yrken med ojämn könsfördelning.

Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad.

På hela arbetsmarknaden är det endast 14 % av kvinnorna och 12% av männen som arbetar i yrken med jämn könsfördelning (SCB)

En oenig hovrätt dömde under onsdagen en 50-årig kvinna till sex månaders fängelse för att ha attackerat sin man med en kniv.

http://www.dn.se/sthlm/misshandlad-kvinna-gick-till-motattack---domd-till-fangelse

http://www.dn.se/nyheter/sverige/hustru-forsvarade-sig-med-kniv--fick-fangelse

"Hovrätten betvivlar inte att den 50-åriga kvinnan utsatts för våld från sin make och att hon har rätt till nödvärnsrätt, men anser dock att hon överskridit nödvärnsrätten eftersom hon använt en kniv.

I kvinnans rättsintyg, som åberopas av kvinnans advokat framgår det att kvinnan hade ådragit sig skador på flera ställen. Bland annat hade hon fyra parallella, två centimeter breda som långa hudavskrap på vänster axel. Vidare fann läkare en fem centimeter lång och två centimeter bred rodnad i huden på höger underarm samt två mindre underhudsblödningar på vardera arm."

"Hovrätten konstaterar att kvinnan hade ”rätt att tillgripa ett visst våld för att avvärja angrepp”

Hovrätten menar ...att kvinnan uppsåtligen har angripit mannen med ett tillhygge"

Kvinnan hade tidigare utsatts för mycket grov misshandel, dvs stark smärta. Men hovrätten krävde att hon i skarp situation skulle hålla huvudet kallt och nogrannt överväga vad hon gjorde. Och ta sig den tiden oavsett om den fanns eller inte.

Kvinnan försökte stoppa blodflödet och kallade på hjälp och visade därigenom att hon gorde allt för att hjälpa den skadade misshandlaren, men det hade ingen betydelse för de rättslärda, hon fälldes ändå.

Kvinna skulle förmodligen klarat av med muskelkraft det hon inte klarat innan - att freda sig från grov misshandel.

Och kanske helst förvarna om det innan, så att mannen kunde freda sig från nödvärn.

Så nu vet man det:

en kvinna som handlar i nödvärn, efter upprepad grov misshandel, måste veta exakt vad hon gör och dessutom helst plötsligt uppamma oanade krafter.

Våld i hemmet är fortfarande tydligen en förmildrande omständighet - nödvärn från brottsoffret är underordnat förövarens rätt.

Den här kvinnan kanske vägrade att bli en siffra till i relationsvåldet.

Vad krävs för att uppmärksamma den förminskande syn på relationsvåld som ännu existerar?

Nationella kvinnofridslinjen noterar en ökning av antalet telefonsamtal från kvinnor som utsätts för våld i hemmet.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/valdet-i-hemmet-okar-under-storhelgerna

När kvinnomisshandel får ett stort genomslag i medierna ökar också antalet samtal till Kvinnofridslinjen..

Efter att sexanklagelserna mot Julian Assange uppmärksammats och debatterats av flera kända personer, kan det öka samtalen till Kvinnofridslinjen.

Den verksamhetsansvarige Åsa Witkowski pekar på att samtalen om våldet ökar när någon känd person träder fram och pratar om trakasserier, sexövergrepp eller misshandel.

– Det ger signaler om att man kan vara öppen och i samband med "prata om det"-debatten på nätet har vårt nummer cirkulerat. Sådant vet vi att det får effekt, säger Åsa Witkowski.

DRG tycker att #prataomdet initiativet är mycket gott.

Det visar inte minst ovanstående artikel.

Har man åstadkommuit att åtminstone en kvinna som utsätts för misshandel tar steget att göra något åt det istället för att acceptera sin situation har #prataomdet fört något bra med sig.

Att föra upp till ytan sådant som inte får sägas  är bra för både kvinnor och män.

Ingen tjänar på att man tiger om det här. Möjligen de som själva är förövare och känner skuld eller de som är likgiltiga för andras situation.

Det visar också att de omgivande normerna i samhället har direkt effekt.

Det är också bra att Expressen har uppmärksammat i några artiklar de kvinnor som har dödats i senaste tiden.

Dock kan man ifrågasätta om media, Expressen i detta fallet ser sambandet mellan normer och händelser i samhället. Det kanske är en slump att det ovanför chefredaktörens, exponeras en kvinnorumpa, men det visar hur aningslösheten och profiten sätts främst.

Och sedan tjänar media på när våld mot kvinnor sker och man kan skriva om det...

Även i samband med artiklarna om kvinnovåldet, som nämndes ovan, exponeras kvinnokroppar, rakt ovanför artiklarna om morden.  Vem tänker på det?

Aftonbladet har också skrivit en uppmärksammad serie om dödligt våld mot kvinnor i relationer.

Detta samtidigt som de också dagligen exponerar kvinnokroppar på ett sexualiserat sätt, i artikel efter artikel.

Det är en blind dubbelmoral att välja att inte se att detta är två sidor av samma mynt:

-På ena sidan en sexualiserad kropp där människan i kroppen är sekundär; ett i det närmaste utstuderat objektifierande

-På andra sidan det våld som kvinnor utsätts för genom att de inte åtnjuter samma respekt som människor som män gör.

Titta gärna på kategorierna Könskoll och Oktober månads kvinnobrott för att ytterligare se sambanden.