På SVT debatt diskuteras gubbväldet i nöjesprogram.

http://svtdebatt.se/2011/03/lasse-kroner-expressen-ljuger-om-min-kvinnosyn/

http://svtdebatt.se/2011/03/belinda-olsson-darfor-kritiserar-jag-gubbvaldet-inom-svt/

Det är ett sedan länge välkänt faktum att nöjesprogrammen  i SVT i stort sett uteslutande utgår ifrån en manlig programledarnorm.

Skavlan + en mängd andra manliga talkshower genom åren  är exempel på detta, liksom programmen:

Så ska det låta,  2 män av 2 möjliga

På spåret, 4 män av 4 möjliga

Allsång på Skansen, 6 män av 6 möjliga

som är några nutida exempel.

TV-utbudet domineras stort av män överhuvudtaget i filmteman, deckare och som utgångspunkt i nyheter och debatter.

Även i programmet Debatt är män i majoritet bland de som yttrar sig, de tar sig helt enkelt utrymme och får det.

I program som Agenda är det manliga samhället norm och kvinnor skildras som avvikande, gång på gång. Det är så normalt att ingen tycks se det längre.

Nakenchockerna avlöser varandra i  Melodifestivalen, men det är alltid de kvinnliga deltagarna som står för dessa chocker och som hängs upp i strippstänger på hemsidans första sida, så skapas och upprätthålls en norm.

Däremot lyser kvinnor med sin frånvaro som låtskrivare.

SVT har en hel del att tänka över när det gäller könsstrukturer.

Ett debattinlägg av  Lena Adelsohn Liljeroth (M) kulturminister och
Nyamko Sabuni (fp) jämställdhetsminister.

http://www.dn.se/debatt/kulturvarlden-ar-praglad-av-en-stor-manlig-dominans

Regeringsbeslut i dag: 17,5 miljoner kronor avsätts under tre år för att stärka kvinnors ställning inom filmen, musiken och museivärlden.

Ur artikeln:

Det finns dock en gräns som kulturen och konsten inte överskridit, den mellan könen. Som på många andra områden i samhället präglas kulturvärlden av en stor manlig dominans. Vad detta beror på kan vi bara spekulera i, men det underlättas nog inte av att många kulturredaktioner leds av män och att det är oroväckande ofta män som porträtteras på tidningssidor och i nyhetsinslag.

När vi läser under rubriken ”Aktuella böcker” på en stor kultursida på webben konstaterar vi att de böcker som framhålls uteslutande är skrivna av män. På en stor dagstidnings kultursida på webben är det idel män i de fyra första artiklarna.

Inom de tre områdena film, konst, och musik kommer satsas extra på att ge även kvinnor samma möjlighet som män har haft hittills.

Det är inte rimligt att i stort sett alla musiker som visas är män, vare sig det är på gitarr, trummor eller bas.

Det är heller inte rimligt att de största karaktärerna allltid är män inom film.

Det är inte rimligt att en manlig mediavärld återspeglar andra män.

Som om det vore en naturlag.

Det är det inte. Det är diskriminering,

Att den varat under lång tid så att det blivit en norm ändrar inget.

Diskriminiering  är diskriminering.

Kvinnor, och unga flickor, ska ges samma möjligheter att få höras och synas som män alltid har tagit för naturligt.

Det tjänar vi alla på i längden.

Väljarna röstade mer jämställt än någonsin i höstens val. Men fortfarande leds åtta av tio västsvenska kommuner av män.

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.567234-man-kvar-pa-toppositionerna

Aldrig tidigare har andelen kvinnliga kommunpolitiker varit så hög.

Men när politikerna själva utser vem som ska leda kommunen i form av kommunstyrelsens ordförande är situationen en helt annan.

Då väljs fortfarande i åtta fall av tio en man.

– Det kan bero på att vi fortfarande har strukturer och kulturer som motverkar att kvinnor blir ledare, säger Lena Lindgren, projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting som arbetar med politiskt ledarskap och ansvarat för ett nätverk för kvinnor som är kommunstyrelseordföranden.

Sedan ropar vi gärna efter kommunens starke man, den kulturen lever kvar i vissa kommuner även bland väljare och hur media beskriver kvinnliga respektive manliga ledare.

Lena Wängnerud är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och forskar om vilken betydelse kvinnorepresentationen kan ha för den förda politiken.Enligt henne är det inga dramatiska skillnader, även om de existerar.

– Vi vet att det finns undersökningar från åttiotalet som visar att kommuner med en hög representation av kvinnor i fullmäktige hade bättre utbyggd barnomsorg och större stöd för kvinnojourer till exempel. Kvinnor och män har en tendens att prioritera olika.

*****

För demokratin behövs kvantitativ jämställdhet.

Men även kvalitativ jämställdhet är lika viktigt, det glömmer man ofta.

Dagens kvinnliga pensionärer har rejält lägre pension än männen. De får klara sig på 63 procent av vad männen får i pension varje månad, eller 6.772 kronor mindre.

http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/dalig-pension-drabbar-kvinnor

Siffrorna visar exempelvis hur viktigt det är att se över vilka konsekvenser det kan få för framtiden att, som många kvinnor gör, jobba deltid när man har småbarn.

Det är männens arbetsmarknad igen. Kvinnorna släpar efter och skillnaden, 5,3 procentenheter, mellan andelen män och kvinnor på arbetsmarknaden är nu den största på 20 år.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/mannen-far-jobben_5990461.svd

En orsak är att den kvinnodominerade offentliga sektorn går svagare än den privata.

De kvinnliga styrelseledamöterna i svenska bolag blir färre. Mellan åren 2010 och 2011 har andelen minskat från 19 till 15 procent, enligt statistik från kreditupplysningsföretaget Creditsafe.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/farre-kvinnor-i-styrelserummen_5990585.svd