I senaste numret av tidningen Välfärd från SCB, nr 3, återfinns ovanstående rubrik.

Där finns följande jämställdhetsstatistik:

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2010K03_TI_06_A05TI1003.pdf

Rubrikerna är:

Flickor lär sig hantverk och omvårdnad - pojkar el och bygg.

Inom de flesta gymnasieprogram är könsfördelningen mycket ojämn.

Inom privat sektor har kvinnor 93 % av mäns lön.

Tittar man på ett genomsnitt på samtliga sektorer är siffran något bättre; 94%.

Siffrorna är standardavvägda dvs de tar hänsyn till ålder, yrke, utbildning, arbetstid.

Ju fler kvinnor som finns i ett yrke desto lägre är lönen.

70% jobbar i yrken med ojämn könsfördelning.

Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad.

På hela arbetsmarknaden är det endast 14 % av kvinnorna och 12% av männen som arbetar i yrken med jämn könsfördelning.

Inkomstskillnaderna varar livet ut.

Kvinnor har lägre inkomster både under det yrkesaktiva livet och som pensionärer.

http://svtdebatt.se/2010/10/carl-bildt-smiter-undan-sitt-ansvar-i-abortfragan/

EU har antagit en resolution om att vårdgivare har rätt att neka kvinnor abort.

Detta är en tillbakagång för kvinnors rättigheter.

Alliansen drev kvinnofrågor tiden innan valet. 

Nu är samma Allians i regering och märkvärdigt tyst i denna fråga.

Sverige har kommit relativt långt i jämställdhetsfrågor.

Det återstår dock en del att göra.

Frågan om abort har varit  en av de kvinnofrågor där Sverige profilerat sig tidigt i debatten.

Därför är det märkligt att inget hörs nu från regeringens företrädare.

Få kvinnor utför abort med lätthet, det är ett svårt beslut.

Och globalt är denna fråga ett oerhört stort hot mot kvinnors och flickors hälsa, med ca hundratusen dödsfall varje år.

Den nu antagna resolutionen är också en signal att dessa liv inte är så viktiga.

Detta är och förblir en fråga om kvinnokroppen och vem som ska ha makten över den.

Under 2006 till 2010 ökade mäns disponibla inkomst med 6,7 procent, kvinnors med 6,2 procent, visar budgetens jämställdhetsbilaga.

http://www.dn.se/ekonomi/mer-i-planboken-for-man-an-kvinnor-1.1188530

Vid en skilsmässa ökar kostnaderna för båda parter  - värst är det för kvinnorna.

http://www.gp.se/ekonomi/minapengar/1.464379-kvinnor-storsta-forlorarna

I artiklen står bland annat:

Bland de kvinnor som fått det sämre har de flesta jobbat deltid eller haft en klart lägre lön under äktenskapet.

Dessa traditionella kvinnofaktorer verkar inte ha minskat de senaste tio åren. Bland de som skilde sig 2007 är det vanligare att kvinnorna jobbar deltid än bland de som skiljde sig 1997.

I en artikel idag om att trots satsningar så ökar andelen kvinnliga brandpersoner långsamt.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/fa-kvinnor-inom-brandforsvaret-1.1185768

Sverige har en könssegregerad arbetsmarknad.

Minskad könsegregering bör därför vara ett mål.

En kommentar till artikeln sammanfattar bra varför.

Jobbar själv på en station där vi har en kvinnlig brandman i mitt skiftlag. Märker att det blivit en tydlig skillnad på stämningen sen hon började, mycket är lite lättare/mer avslappnadt nu. Kan bara säga att det blitt mycket trevligare på jobbet, tvärt om mot vad vi trodde det skulle bli. Sen det fysiska, visst hon bänkar ju inte mest på station men inte ligger hon sämst till heller, men tycker det är viktigare att det är nån med huvet på skaft som inte gör bort sig på skadepl än ett muskelberg

Nuvarande arbetsmarknadsminister har uttalat ett stöd för att minska könssegregeringen.

I Newsmill skriver Nour El Refai en artikel om "könsmaktsordningen", som hon menar att vissa försöker osynliggöra som begrepp.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/10/06/h-ll-k-ften-ni-som-f-rnekar-k-nsmaktsordningen

Vad är då "könsmaktsordning"?

Könsmaktsordning är ett begrepp där man talar om att män är överordnade kvinnor. En social konstruktion.

Feminister anser att män är överordnade kvinnor och att detta måste ändras. Vissa grenar inom feminismen trycker hårdare på könsmaktsordningen än andra. Radikalfeminismen är en av dessa grenar.

Nour El Rafai:

"Filmen "Tusen gånger starkare" handlar om förtrycket mot flickor i skolan och är bland det bästa jag sett. Men när filmen diskuteras på SVT Debatt förnekar debattörer verkligheten för alla småflickor. "Manshatare" hörs det någonstans ifrån när det är uppenbart att det handlar om kvinnohat. Hur kan det vara så att när vi pratar genus, som är ett kunskapsområde precis som vilken annan vetenskap som helst, att det plötsligt blir en åsiktsfråga?"

Ja, det anser jag vara en berättigad fråga att ställa. Hur kommer det sig att när genusforskare belyser orättvisor mellan könen och att kvinnor ofta drar det kortaste strået, så börjar män ropa Manshat? Hur vänder man orättvisor mot kvinnor till att kvinnor är manshatare? Borde inte kvinnors sämre levnadsvillkor snarare tyda på motsatsen, ett världsligt kvinnohat? Hur kommer det sig att genusvetenskapen ifrågasätts så starkt? Hur kan denna bli till en åsiktsfråga?

I kommentarsfältet under artikeln kommenterar män könsmaktsordning och genus. Det är en klar, klar majoritet män som vill göra, och får göra sina röster hörda i Newsmill. Var är kvinnorna?

En man säger:

"Det finns ingen könsmaktordning. Det är en myt, ett missförstånd."

En annan ifrågasätter hela genusvetenskapen och dess arbete:

"Ge mig några exempel på vad genus-"vetenskapen" gör aktivt för att leva upp till grundkraven för modern vetenskap.
Eller ännu hellre: Ge mig 5 st genusvetenskapliga publikationer du anser skulle passera en vetenskaplig "peer review" utan anmärkning?

Nour säger: "att det plötsligt blir en åsiktsfråga"
Att analysera världen utifrån ett färdigt ensidigt perspektiv är väl nästan synonymt med att göra det till en "åsiktsfråga"?"

Denne person anser att genusvetenskapen analyserar kön utifrån ett "färdigt ensidigt perspektiv". Med detta vill han förmodligen göra gällande att genusvetenskapen enbart fokuserar på kvinnan som kön? Är denne man själv genusforskare, eftersom han så tvärsäkert kan uttala sig om hur forskningen bedrivs?

Vad är då genusvetenskap? Centrum för genusstudier på Stockholms universitet beskiver det:

Inom genusvetenskapen studerar vi vilken betydelse kön har i våra liv och de maktrelationer som kan sättas i samband med kön. Vi tittar också på andra faktorer som är viktiga för att förstå kopplingen mellan kön och makt, till exempel klass, sexualitet och etnicitet.

Frågor som genusvetenskapen vill försöka besvara kan exempelvis vara: Hur påverkas kvinnors och mäns liv av politiska beslut? Är kvinnor och män lika inför lagen? Hur ser mäns och kvinnors livsvillkor ut i olika delar av världen? Vad innebär det att heterosexualitet anses vara det ”normala” i samhället?

Genusvetenskapen studerar alltså bla kön. För att kunna komma fram till kopplingen mellan kön och makt, så måste man givetvis utgå från både kvinnor och män. Man analyserar kvinnor och män och på vilket sätt deras levnadsvillkor skiljer sig från varandra. Genusvetenskapen utgår således inte alls från ett "ensidigt och färdigt perspektiv". Det manliga könet måste givetvis studeras i förhållande till det kvinnliga.

Ytterligare en man i Newsmills kommentarsfält, vill tvärsäkert göra gällande att könsmaktsordningen inte existerar:

"Könsmaktsordningen är inbillning. Män är lika maktlösa och utsatta för våld och förtryck som ni kvinnor även om ni inte alltid vill se det."

Mannen anser att män inte är överordnade kvinnor. Han hävdar tvärsäkert att det är "inbillning". Denne man vill inte se att kvinnor som grupp anses ha ett lägre värde än män som grupp i vår värld. Han förnekar och vill helt osynliggöra det som många forskare och genusvetare har studerat under många års tid. Att män som grupp ofta värderas högre än kvinnor som grupp. En könsmaktsordning, där män i vår värld har mer makt och bättre levnadsvillkor än kvinnor. Självklart blir även män utsatta för våld. Men sett ur ett könsperspektiv så är det inte den lägre värderade kvinnan som utsätter män för detta våld och förtryck. Det är den högre värderade mannen.

Könsmaktsordningen går inte att bortförklara eller osynliggöra. Många av oss upplever den i vår vardag. Könsmaktsordningen är tydlig och uppenbar, överallt.

Över hela världen, är nämligen män som grupp, överordnade kvinnor som grupp.

I  en debattartikal  idag tas kvinnors osynliga kompetens upp.

 http://www.dn.se/debatt/kvinnors-dolda-kompetens-maste-med-i-lonesattningen-1.1182815

Kompetensbegreppet brukar användas som ett argument mot tex kvotering av kvinnor till maktpositioner som bolagsstyrelser.

Men kompetensbegreppet är ett mångbottnat begrepp som inte bara ska definieras utifrån den makt som redan finns.

Det visar den här artiklen på.

Den synliggör den kompetens som aldrig har fått erkännande

Den som har inte ingått i de strukturer som har fått lov att definiera kompetens.

Artikeln visar också hur viktigt det är att tänka lite större, lite vidare, och att våga göra det.

Visst kan världsbilden förändras lite då och för vissa är det skrämmande.

För andra är det spännande och och en möjlighet till ett rättvisare samhälle.

Som vi alla tjänar på.

Alla kan ju för att använda exemplet i artikeln, hamna som patient i sjukvården.

Om vårdpersonals olika kompetens, både synlig och osynlig tillvaratas och uppvärderas blir det även bättre för dig som patient.

Christina Herrström skriver en fantastisk bra artikel på SVT idag

http://svtdebatt.se/2010/10/inte-ens-vi-kvinnor-vill-ha-starka-tjejer/

Om att vi alla, även vuxna kvinnor, måste blir bättre på att uppmärksamma unga tjejers situation och inte bara låta allt fortgå som det alltid har gjort.

Vist är det lätt att undra över flickors fnittrande vad de håller på med...men i den här artiklen påminns man just om detta... det var ju precis så det var.

Och visst, precis som skrivs i texten, låg det en styrka i denna glädje.

Låt den styrkan finnas kvar även när flickan blir tonåring.

Ställ  inte olika krav på unga tjejer eller unga killar, tänk till, ibland fastnar just bara tanken i ett gammal mönster. Men välj att se igenom. Det går.

Förlänge har det fokuserats bara på yta, det har varit en backlash i hela samhället.

Från insida till utsida. Tyvärr har media hjälpt till med artikelval och  mängder av TV-serier som visar yta. Och denna ytfixering har framför allt gällt unga tjejer.

Nu måste vi få en fokusering på tankar och handlingar istället, vad man gör eller vad man vill.